Urk, jag vill inte veta av mig själv. Önskar stort att jag var någon annan, någon som var snyggare, smalare och smartare. Men det är jag inte så jag får väl stå ut.Idag ska jag träffa Robin kl. 12, han påstår att han kan få mig på gott humör. Vi får se hur det blir med det. Funderar på vad jag ska på mig, men antar att jag ska ha min gråa veckade kjol, bruna strumpbyxor och brun kofta. Och min nya kappa.

Världen gåt åt helvete. Inte ens Robin tror på mig. Jag är så misslyckad att inte ens Robin tror på mig.

Varför ska det alltid bli fel när man ska skriva rent? Suck. J'vla gelepennor!!

Leker med tanken på att åka iväg till London och aldrig mer komma tillbaka. Aldrig mer höra av mig. Mina föräldrar kan inte engelska. De skulle inte kunna spåra mig. Dock kan min syster det, men det är ett annat problem. Tänk att få slippa mina släktingar....

Ska till min bror snart, han fyller år och så. Och som vanligt är det jag som måste skriva ett födelsedagsrim. Jag började med det en gång och nu vill alla att jag alltid ska göra det. Jag blir bara mer och mer sarkastisk mot mina släktingar för varje gång jag skriver ett födelsedagsrim. Det är ändå inegn som märker den dolda sarkasmen, jag älskar dubbeltydligheter. I år blev det så här:


"Nu när du fyller fyrtiotre,
så kan du på världen klarare se!
Nu för tiden vet man inte när idéerna tryter,
eller när barnen och frugan ryter…
Det är åldern då du blir vis -
se därför till att spara alla garantibevis!
Annars är det bara att bygga något att sig i gömma,
och där fortsätta drömma
Kanske blir det i trädgården en koja?
I vilket fall som helst så gratulerar familjen Vukoja!"


Tror att det blir sista gången jag har på mig sommarkläder. Ska ha min klänning från ZARA (kolla bilden), vita leggings och vita klackskor.